Julpynt

Som om tiden skulle räcka till allt just nu har jag anmält mig till ett julpyntsbyte på nätet. Det är mönsterarkivet som har inbjudit till detta.

Idén är att man anmäler sig, blir placerad i en grupp. Man gör ett julpynt till var och en i gruppen och skickar iväg. Och vips får man snart lika många tillbaka - förhoppningsvis inte likadana man sände iväg.

Så här sitter jag och knåpar just nu och längtar till december.........

Snöfritt

Ja så här kan det vara i november.
Ena dagen både luktar det snö, yr snö och töar.
Nästa dag är det bara november igen.
Och så håller det på.......

Bilden på björken tog jag på vår tomt i slutet av oktober, visst är den fin i sin gula skrud.
Sen blev det tråkväder.
Blåst och regn.
Och sedan såg björken ut så här i början av november:

Och så här såg marken ut under!
Som grannen konstaterade: Det har i alla fall blåst åt rätt håll i år!

Till alla därute - Håll i hatten!

Snö

I några dagar har det varit ett skumt väder.
Började i måndags med superblåst.

Kallt. Rått.

Egentligen har det varit helt normalt novemberväder.

En bekant undrade vart september tog vägen, och jag undrar samma angående oktober.

Och idag luktade det ny, ren och kall tvätt ute.

Vid lunch kom de första.

Såg något virvla utanför fönstret.

Var tvungen att trycka näsan mot rutan. På med glasögonen. Och stå alldeles stilla.

Jo, där var en. Och en till. Och ytterligare en.

Ut på altanen och kolla.
Om man tänker sig ett glest, glest duggregn - men i snöform.

Så var det.

Och kallt.

På eftermiddagen kom de riktiga flingorna.

Det är något visst med första snön. Det gör inget när den kommer, den sänder en föraning om jul och högtid.

För alla vill vi ju ha en vit jul, eller hur?

En vinter i mitten av 80-talet minns jag särskilt.

Snön det året kom till Allhelgonahelgen och försvann inte förrän det blev vår året efter.

Se det var en vinter att minnas det!

Hoppas det blir lite mer snö än förra vintern.
Bilden är från mellandagarna förra året.

Det var väldigt kallt och vindstilla några dagar så Mälaren frös till och gav hela Västerås en perfekt skridskois. Utan knaggel.

....och nu är det 49 dagar kvar...........

Mistelspaning!

Jag bor i mistelns landskap.

Vi har misteln som landskapsblomma alltså. Västmanland med andra ord. Fridlyst!

Vi har en mistel i vårt äppelträd!
Maken såg den våren 2004 då han klippte äppelträden på våren.
Då var det två små pinnar med ett bladpar i toppen på varje pinne.
Idag är den stor som en sån där boll man håller balansen på. Den lilla storleken.
Den har massor med bär och är jättefin!

Misteln på bilden sitter inte i vårt träd utan i en buske vid besöksparkeringen där min mamma bor. I ögonhöjd.

Förra året hade vi en liten glöggtillställning under misteln den 13:e december tillsammans med grannarna. Vi hängde ut ljuslyktor i äppelträdet och drack glögg i stearinljusens sken. En av grannarna kom klättrande över staketet i luciakrona och särk. Och dagen innan hade det snöat! Julstämning så det brakade om det. Vi får se om det blir en tradition i år.

Nu är det bara 65 dagar kvar................

Julstress?!

Julstress? Tok heller!

Börjar i tid varje år med att nu fylla i ett körschema i almanackan för december 2010. Jag skriver in vad som skall göras för att allt skall hinnas med som pepparkaksbak, matlagning, julgranspyntning o s v i december nästa år. I den nya almanackan jag köpt. Och julen börjar tidigt hos oss (läs mig). I mitten av november finns oftast första anteckningen om lusse- och pepparkaksbak. Eftersom vi har haft barn på halvtid senaste sju åren så har man ju bara halva december på sig, eller rättare sagt ca 12 dagar, att fixa jul för barnen. Men de har i och för sig blivit så stora nu att de inte bryr sig så mycket. Bara vissa valda delar av familjen. Som dock har flyttat ut. Och en och annan systerdotter som också håller på traditionerna.



Första julklappen inhandlades i juni! Vad och till vem kan jag ju inte avslöja här, det är ju trots allt mer än två månader kvar tills paketet skall öppnas. Och jag har hunnit med tre julklappar till så det blir ingen paketpanik i år heller.



Förra julen höll dock på att gå om intet.

Vi drog på julgransköpet vilket visade sig inte vara så klokt.

Dan före dan före dopparedan åkte maken och jag för att köpa drömgranen. Jag hade tidigare på dan varit och handlat de matvaror som saknades och konstaterat att det fanns maaaaaasssoooooor med granar utanför butiken.

Men då vi kom dit var det - SOPTOMT!



Inhängnaden som tidigare på dagen varit grön, yvig och barrskogsdoftande var bara tom. Ingen försäljare. De hade till och med sopat ihop skräpet till en liten hög mitt i inhägnaden. Så tomt var det på gran.



Vi tog en snabb tur runt kvarteret till den stora blomsterbutiken. Lika tomt där. Inte så mycket som en granruska att lägga ute på trappen!

Sammanbitna åkte vi hem. "Ingen jul utan gran!" konstaterar frugan. Plastgran diskuterades. Kanske en vit eller rosa bara för att markera att den är konstgjord? Men nej, så länge vi kan dammsuga och bära så får det bli en riktig.

Väl hemma började sökandet. Känner vi någon som bor på landet? Jo, några är det väl. En gammal klasskompis utanför Enköping t ex. Men nej hon hade inte tillgång till gran.



Maken hittade till slut en bekant som sa: "Kom ut till mig klockan halv nio i morgon bitti så ordnar vi den saken".



Morgon dan före dopparedan. Solen sken. Ganska kallt och rejäl blåst. Men vackert. Vi åkte utanför stan och efter en stunds letande hittade vi - GRANEN! Vi bytte till oss granen mot en stor mistel från vårt äppelträd och alla blev glada. Tack Magnus!

Lugnet lade sig över huset och vi kunde fira jul i lugn och ro.



Granhistorien är inte slut här minsann. Eftersom granrackarn var så färsk och fin så sköttes den ordentligt. Vatten ett par gånger om dagen och mycket småprat däremellan. Och rackarn satte små kottskott i början av januari! Jag sa till maken att vi blir tvugna att ha kvar granen och köpa en ekorre till den.
Min mamma fyller år i början av januari och maken och jag tog ut henne på lunch på 87-årsdagen. Hon frågade om vi hade slängt ut granen. Nej, inte än, den har skjutit kottskott! Då sa min mamma att vi blir tvugna att köpa en ekorre då. Maken undrar tyst om vi är släkt.

Granen åkte ut senare i januari för trots all omsorg så började den till slut barra. Men en mer barrtät gran har jag aldrig slängt ut!

PS: Årets Blossa har kommit! Den har smak av clementin och skall provas i helgen. Vísst är den fin tillsammans med Systembolagets blå påse?! DS

Ensam Hemma 1: Bakelse och Fynd

Så - nu är jag verkligen ENSAM HEMMA!
Makens äldste gick just iväg och kommer inte förrän det blivit natt.
Min yngste lär jag inte få se förrän jag väcker honom innan jobbet i morgon. Ja jag vet! Man ska inte hålla på så där! Men jag vet själv hur svårt det är att komma upp. Jag har varit en konstant försovare i hela mitt liv.

Ovan ser ni bakveret - en Bröstbakelse!
En del av vinsten går till Bröstcancerfonden.
På utsidan rosa och söt.
På insidan en mitt av chokladkaka och ovanpå det en helt underbar hallonmousse! Yam!


Och så var det Myrornas Fynd!

En bok om gardinsömnad från 90-talet och en liten barnmugg.

Tror dock inte att den är i nysilver utan bara silverpläterad. Men - för 25:- kan man inte begära så mycket mer!

Ensam hemma 1

Lördag.

Lördag förmidag.

Lördag förmiddag i Västerås.

Ensam hemma.

Nästan i alla fall.

Maken och hans yngsta har åkt på innebandyturnering och skall vara borta över natten. De åkte hemifrån vid 06.30. Då fick jag en puss och somnade om.

Min yngste jobbar. Makens äldste är också hemma. Så, nästan ensam hemma..............

Tog en vända på stan. Det är skönt att lulla kring alldeles själv och titta på det jag är intresserad av.

Besök på Myrorna. Två fynd: bok och barnmugg. Bild kommer senare. Var också på antikvariat och letade handarbetsböcker.

Sedan till torget via garnaffären för att få in lite färg i ögonen.

På torget var det Bondens Marknad.

Blommor, grönsaker, potatis, ost m m i allsköns blandning. Köpte dock inget utan bara gick runt och tittade.

Sedan förbi Systrarna Ericsson för en bakelse till eftermiddagsfikat. Med både gluten- och nötallergi i familjen blir det så sällan bakelse eller kondisbesök. Men idag blev det!

Och nu sitter jag i soffan och bloggar. Ska nog sticka lite. Eller brodera. Eller både ock. Eller inget alls. Kanske läsa. Få se.........

Trevlig lördag!